Gott Nytt År!

Gott nytt år till er alla där ute. Hoppas 2013 blir precis vad ni hoppats på!

Min lilla älskling..

Det kan vara så att jag har en av de finaste döttrarna man kan tänka sig. Jag vet, de flesta föräldrar tycker att just deras barn är de finaste, men ibland undrar jag hur de tänker... Har de inte träffat Risgrynet? ;o)

/C

Köksrenovering

Som många av er vet så har vi renoverat vårt kök för bara några veckor sedan. Nej, vi gjorde det inte själva utan hade ett gäng glada hantverkare som gjorde jobbet :o). Nu kan jag knappt minnas hur det såg ut men vi tar oss tillbaka genom bilderna nedan. 

Dag 0:
Såhär såg det ut då vi hade rensat ut alla skåp och lådor inför renoveringen. Luckan för det skåp där vi förvarande våra plastbunkar och liknande lossnade i somras och vi har helt enkelt fått leva utan lucka på den platsen sedan dess. 

Dag 1:

Hantverkarna hade rivit bort hela köket inklusive den vackra mattan som låg på golvet (ja, läs gärna med den ironi jag har i tanken när jag skriver detta). Kyl, frys och allt det andra låg vid det här laget och frös på återbruket. Det är kanske så att bli gammal? ;o)

Dag 2: 

Dag två hade golvet spacklats, taket grundmålats och samtliga överskåp hade kommit på plats. Hantverkarna hade spärrat av köket så att inte vi skulle traska in och förstöra spacklingen men några få bildbevis lyckades vi få i alla fall..

Dag 3: 

Eftersom färgen luktade ganska mycket och mattan skulle läggas på plats vilket även det innebar kemikalier som jag inte mår så bra av så tillbringade vi dag onsdagskvällen och natten hemifrån. T och jag passade på att gå på bio och äta en bit mat på en restaurang. Sov gjorde vi hos vännen L. (Rebecca var hos sin mormor hela den här veckan).

Dag 4: 

Nu hade det hänt grejer. Kaklet var uppe, underskåpen och bänkskivan var på plats samt även en hel del vitvaror så som micro, diskmaskin, spis och ugn. 

Dag 5 och 6: 

Skillnaden mellan dag 5 och 6 är så liten när det gäller det stora hela men vi som har möjlighet att studera de små detaljerna såg stor skillnad på vad som var fixat på fredagskvällen och var som var gjort då hantverkarna efter dag 6 plockade med sig sina verktyg hem. Jag är jätte nöjd. 

/C

Världens bästa mormor..

I veckan som var så har vi renoverat vårt kök. Ja, det heter ju så även om vi haft hantverkare som gjort jobbet ;o). Prinsen och prinsessan har lägligt nog varit hos sin mamma i veckan medan Grynet fått en ledig vecka och varit hos mormor. Någon gång ska ju vara första gången men att gå från kanske 20 timmars separation till flera dagar har periodvis varit ganska tungt. Mormor kom upp förra helgen och efter bara en liten stund var det bästa i välden, precis som vanligt. Mormor hit och mormor dit, men det är ju inte så konstigt med tanke på hur mycket uppmärksamhet hon får ;o). Mormor, som bor i Västervik, tog sedan med sig min älskade dotter hem till Viken.. De två andra barnen åkte till dagis på måndagsmorgonen och hantverkarna kom punktligt enligt avtalad tid. Jag är imponerad. Det har gått riktig fort, men mer om renoveringen inkl. bilder kommer, jag lovar. Den här gången tog vi till och med bilder innan de satt igång :o). Hur som helst så har det fungerat hur bra som helst. Mormor som fortfarande är storfavorit har tagit så väl hand om henne. Det har varit lite konstigt att vara utan henne i flera dagar men jag har hört att det är nyttigt för både barnet och för mamman ;oP. Jag är så glad för min dotters skull att hennes mormor finns och att de har möjlighet att vara en så stor del av varandras liv. Är glad att dottern slapp bo hemma medan hantverkarna höll på. Tack för hjälpen, mamma!
/C

När förskolan funkar..

Det är en underbar känsla att lämna sitt barn på förskolan när hon hoppar fram till fröken, stannar för att ge mamman en puss och sedan drar iväg hand i hand med fröken in till lekrummet.. Jag vet att hon har det bra. Underbara unge.

Det där med nålar..

..har jag aldrig förstått om jag ska vara ärlig men ändå kan jag inte undgå att bli både fascinerad och lite sugen på en egen när T kommer hem med en helt ny tatuering.. Tatueringen är gjord av Wez på Blue bird tattoo.

Resultatet blev såhär:

Medelmåttigt bloggande..

Den senaste tiden har jag börjat läsa lite olika bloggar. Jag har aldrig varit så intresserad förut av att läsa om folks medelmåttiga liv förutsatt att jag inte känt personen i fråga och tyckt det varit kul att följa dem för den sakens skull. Många uppdaterar sina bloggar och berättar om vad de åt till middag eller att de ska på den eller den utflykten. Nu har jag hittat ett par bloggar med riktiga känslor och ett djup som jag inte sett förut. Människor som faktiskt berättar vad de känner mer än vad de ska göra. Det har fått mig att fundera på min (vår?) egen medelmåttiga blogg och på innehållet. Vem är den intressant för? Vem är det som läser? För läsare har jag, den statistiken kan jag se. Vad är det man vill läsa om? Och finns det dem som hittat hit som jag inte vill ska läsa om de känslor jag gärna skulle vilja förmedla? Skulle kanske lika gärna skriva dagbok bara för mig själv, men jag vill ju egentligen nå ut och beröra. Jag får nog återkomma i frågan..
/C

Risgrynets första dagisbild..

Vi fick bilderna ifrån fotograferingen på Grynets förskola här om dagen.. Hon brukar inte riktigt bli så här bra på bild, är imponerad över fotografens talang. Tyvärr har jag ingen scanner och dessa finns bara i pappersformat så fotot är fotograferat med min mobilkamera, men ni får ignorera blänken ;o). Min underbara goseunge!

Omorganisation..

Idag fick vi lite övergripande information på jobbet om den omorganisation som är på gång där. Det kändes lite konstigt för jag fick, på den korta stund, svar på en mängd frågor som jag funderat på sedan jag börjat på företaget. Man hör ju ofta om just omorganisationer och aldrig att de leder till något positivt, men det känner jag här. Det här kommer bli bra!
/C

En ny tid..

Det känns lite som att livet har kommit på fötter igen. Vet inte om det är en normal känsla när de båda vuxna i hushållet börjat jobba igen efter en ganska lång föräldraledighet, men för mig är det skönt. Det är inte bara ekonomiskt utan handlar också om den rutin som nu faller in. Jag trivs på mitt jobb, den detaljen spelar nog också stor roll, tror jag. Vi har lagt allt det tunga bakom oss och blickar nu framåt. Jag ser fram emot framtiden :).
/C

Kolmården

Förra helgen var jag, Risgrynet och Risgrynets mormor på tjejweekend på Kolmårdens djurpark. Vi sov över på hotellet och hade det trots att Risgrynet helt klart kunde klassas som sjuk en riktigt bra helg tillsammans. Vi testade nog det mest som gick att testa, förutom hotellets pool som hon helt enkelt inte orkade med. Inne på djurparken var vi lite osäkra på hur linbanan skulle uppfattas eftersom vi inte riktigt viste vad vi skulle förvänta oss. Vi hade hört att den kunde upplevas som läskig men Risgrynet upprepade "mera, mera, mera" när vi lämnade en flock med djur för att ta oss förbi nästa... Hon verkar inte alls ha något problem med höjder och va lite imponerad över kråkorna som av lejonen ;o)

Vi fick också möjlighet att se delfinshowen. Jag har förvisso sett delfiner förut, på öppet hav, men jag blev ändå väldigt imponerad över hur väl samspelet var mellan dem och deras tränare. Risgrynet uppskattade showen massor till en början. Ropade "hejja hejja" tillsammans med en pojke på raden bakom oss och klappade händerna. Mot slutet märktes hennes trötthet av och hon vilade sista stunden mot min axel. Väl utanför tog det inte många minuter innan hon åter somnat i vagnen. Vi hade tur.

På dag två passade vi på att besöka den del av djurparken där man får gå in och klappa på grisarna och getterna. Grynet ville titta på alla djuren men vågade inte riktigt klappa dem. "Den! Den!" ropade hon för att skynda vidare och titta lite närmare på nästa djur. 

Vädret var helt underbart för att vara en helg i september. Det är egentligen otroligt hur tur vi hade med allt, förutom det faktum att Grynet inte mådde helt bra. Lite av en slump så sov hon hela vägen dit i bilen, så var hon vaken under linbanan och på delfinshowen. Hon sov på eftermiddagen och orkade precis upp tills vi kom till hotellet så hon fick röra på sig lite innan middagen. Hon höll sig vaken över middagen även om hon inte fick i sig mer än en potatis och en isglass. Vi hade tur. Tack mormor för sällskapet. Vi hade aldrig tagit oss dit utan dig!!! 

Tankar och så det där med dagis..

Jag har alltid älskat att skriva. Som barn hade jag många brevvänner och det höll i sig långt upp i åren. Nu var det länge sedan jag skrev ett riktigt brev, ett brev som måste gå med snigelposten. Man hinner inte med. Nu ska det istället bloggas, mailas och facebookas, men det finns inga riktigt bra appar att tillgå och att ladda upp bilder direkt från mobilen verkar vara lite av ett lotteri. Jag vet att vissa av er läsare saknar mina tankar, så som de var förr i tiden. Många drar upp inlägget jag skrev om min iaktagelse av indierna som diskade sina matlådor. Det var tydligen en hitt. Andra menar att det är kul att se bilder på Risgrynet och få följa med i hennes utveckling i livet. Jag hade trott att detta skulle kunna bli en blandning, men jag hittar inte riktigt orden. Dessutom finns det så mycket i mitt liv som jag inte riktigt vet hur jag ska få ur mig på en blogg som kan läsas av precis vem som helst. Hur anonym ska man vara?

Jag sitter här framför en dator jag sa att jag aldrig skulle köpa, en sån där tunn sak med ett halvätet äpple. Jag gav upp, gav vika. T fick välja, för en gångs skull ;o). Datorn står på skrivbordet i "pysselrummet". Det är stökigt här igen. Det går liksom inte att ha någon ordning när förvaringen saknas i huset. Vårt vardagsrumsbord ska få flytta hem till svärmor så det ligger i sängen upp och ner och väntar på skjuts. Lite tyg och papper ligger på de upp och nervända hyllorna. T ligger i hörnet och läser. Det är trevligt med sällskap även om vi inte delar några ord, tankar eller ens blickar. Han finns där bara. Trygghet. Sällskap. Det är en bra kväll.

Risgrynet började dagis idag. Det sägs att det ska vara stort men jag vet inte, för henne var det nog inte så speciellt. Inte idag i alla fall. På förskolan mjukstartar de med en lugn vecka med små grupper. Det är många barn som ska skolas in då hon ska gå på en avdelning med bara 1-2 åringar. Alla är nybörjare, alla är små. Nästa vecka ska vi börja lämna dem både korta och längre stunder, jag tror det kommer gå jätte bra. Hoppas personalen kommer kunna se det enskilda barnet, det är viktigt tycker jag! I morgon ska vi dit igen.

/C

Lekparken..

Idag passar vi på att leka lite i lekparken såhär innan lunch. Det är skönt att komma ut och jag tänkte att Grynet skulle få springa av sig riktigt ordentligt innan lunch och vilan. Både igår och i måndags blev det ju mest åka vagn för hennes del på förmiddagarna eftersom mamman ville passa på att röra på fläsket. Projekt "gå ner i vikt" har inletts igen och den här gången är ju faktiskt till och med T med på noterna. Vi får väl se hur länge man orkar ;)

En arbetsfri måndag..

Idag är en bra dag. När jag vaknade satt barnen redan vid frukostbordet och huset var lugnt och skönt. Prinsen och prinsessan skulle till sin mamma och T skulle till jobbet för första gången på ganska många månader. En vecka har vi framför oss, jag och lilla Risgrynet. Jag klev upp och tittade på medan barnen åt upp sina mackor. Det skulle bli nya rutiner nu, för oss vuxna. Havregrynsgröt, suck. Jag och Risgrynet vinkade i fönstret i tvättstugan till de två barn som glatt vinkade ifrån bilen. Jag gjorde välling och en tallrik gröt och för omväxlingens skull hamnade vi faktiskt i vardagsrummet där jag dessutom lyckades njuta av min gröt. Konstigt, det skulle ju inte vara gott!? Med gröten i min mage och 1,5 portion välling i dotterns gav vi oss ut på en lång promenad. Det var lugnt och skönt ute. Antar att många börjat jobba igen och jag tror att jag totalt sätt mötte mindre en 10 personer på min 1,5 timme långa promenad. Den mest anmärkningsvärda personen var mannen med den stora hunden. Där gick han längs cykelvägen vid åkern tillsammans med sin lössläppta hund och en öl i handen. Klockan var nog runt halv tio och det fick mig att fundera hur ensamma vissa människor måste vara. Där gick han, kanske, med sina två bästa vänner. Hunden och ölen. Hade han fler vänner som väntade på honom där hemma? Nu ska vi ta en dusch och fixa till oss, försöka få till lite middag och sedan ta oss ner på stan. Idag ska vi försöka fixa pass. Varken jag eller T har haft något sedan vi bytt namn i samband med vår vigsel. Risgrynet har aldrig haft något men vem vet, plötsligt kanske vi vinner på de där trisslotterna vi aldrig köper eller på lottoraden i aldrig spelar på så att vi får råd att åka utomlands... Det sista som överger en är hoppet! /C

Detta med att blogga..

På något sätt måste jag försöka få igång bloggen igen. Jag tycker det är roligt att skriva och mår dessutom bra av att få ur tankarna ur huvudet. Sedan jag startade den här bloggen och speciellt sedan Risgrynet kom till världen så känns det som om inläggen blivit mer och mer sakliga och inte så personliga som jag egentligen önskar. Hur kommer jag runt detta? Skulle någon orka läsa om jag valde att skriva? Måste nog fundera lite... Nu bio! /C

Ännu en sen uppdatering..

Det har snart gått två månader sedan jag uppdaterade den här bloggen, jag antar att jag har haft annat för mig ;o). Vad har hänt sedan jag skrev senast egentligen? Jobbat är nog det största svaret på den frågan. Jag har gått och bytt jobb, eller egentligen byter jag inte arbetsgivare förrän till helgen då det är månadsskifte men det är mest en formalitet. Jag ska börja ett nytt jobb med lite andra arbetsuppgifter. Jag ska förvisso konstruera på deltid men jag ska också sköta all planering och resurshantering på vår mekanikavdelning. Jag ska leda arbetet och vara ett ansikte utåt mot den övriga organisationen. Jag ska hantera ändringsförfrågningar, gå på möten och förhoppningsvis också få möjlighet att jobba med strategiarbete och verksamhetsutveckling. Den här ändrade arbetsuppgifterna kommer ligga på mig under de första halvåret medan avdelningschefen är på föräldraledighet och jag kommer lära mig MASSOR. Det blir nog ganska tungt i perioder och någon gång kanske jag kommer fråga migsjälv vad jag har gett mig in på, men jag vet att jag måste testa, utmana migsjälv och se om jag verkligen klarar den klassiska klyschan "att hålla många bollar i luften".

I övrigt har vi gjort en bunt med andra saker sedan jag sist uppdaterade och som vanligt säger en bild mer än tusen ord:

Grus och sand är så kul att plocka med. - I Västervik

Det pirrar så härligt i magen när jag gungar mamma! - I Västervik

Plocka stenar hemma hos faster är riktigt kul. De har ju sten överallt! - I Kolbäck

Vem bryr sig om att klättra i träd som alla andra barn när det finns vatten att leka med? - I Örebro

Mormors knä är det bästa som finns. - På bröllop i Örebro

Jag vill inte ha den här j*vla kransen på huvudet mamma! - Midsommar hemma i Västerås

Lilla igelkotten va inte blyg. Traskade rakt fram till T, bara 10cm ifrån när T började backa - hemma i trädgården

/C

Uppdatering..

Det är ingen hemlighet att man får mindre tid till sina intressen när man börjar jobba även om ens make är hemma och har maten färdig när man rullar in med bilen på uppfarten. Det i samband med att det faktiskt inte hänt så mycket i mitt liv har gjort att jag varit fruktansvärt dålig på att uppdatera bloggen.. Jag förstår att ni gråter blod där ute ;o).

Det är så härligt nu när det blivit vår och man riktigt kan känna hur sommaren närmar sig. Ja, kanske inte just idag när regnet öser ner men jag klagar inte, jag trivs bra här i soffan under filten. Jag och T har börjat lägga upp en plan för vilka projekt vi ska försöka oss på under sommaren. Gräva upp runt huset, lägga grus på samma plats, gräva upp ett av landen på baksidan och lägga lite marksten och ja, sen var det ju det där med att måla om lekstudan... En sak i taget, eller vad säger ni?

/C

Det lilla lila..

Egentligen var det tänkt att vi skulle renovera hallen utanför sovrummen på övervåningen. Där står gipsskivorna nakna och väntar på att få bli både spacklade och täckta med tapet. Projektet att måla taket lockade dock inte alls och av någon anledning sköt i problemet framför oss och valde istället att göra om vardagsrummet. Väggarna målade vi vita liksom fönstret och taket. Helt underbart att få vita fönster! Förstår fortfarande inte hur man kan välja att måla samtliga fönster i hela huset gula.... Här näst står den andra delen av vardagsrummet, sen får vi väl, lite motvilligt, ta tag i den där hallen där uppe. Pust och stön ;o).

Resultatet blev såhär:

/C

Premiär i lekstugan..

På förmiddagen igår var hela den stora familjen ute på baksidan och lekte i lekstugan. Risgrynet var lycklig över att kunna ta dig runt själv och faktiskt kunna vara med och leka även ute. Lekstugan är så himla bra, men nu är den i behov av en liten renovering så det får nog läggas in i planen för sommarhalvårets husarbete. Ser fram emot projektet, tror den kommer bli kanonfin :o).

/C

Sista dagen..

Idag är sista dagen på min föräldraledighet... Imorgon tar pappa T över. Alla frågar hur det känns att börja jobba, vad ska man svara? Det är ju som det är och det kommer bli bra. Jag är så glad över att Risgrynet har en sån bra pappa och jag är helt säker på att de kommer få en helt underbar vår tillsammans. Jag har haft ett fantastiskt år där jag inte bara lärt känna mitt barn utan också lärt mig mycket om mig själv... Jag är lyckligt lottad på alla sätt. Jag älskar min familj!

/C

Vår egen "Random Light"..

För ca 2 år sedan så började jag och T prata om att göra en egen lampa. Det var egentligen en kollega och vän som tipsade om det och efter att ha läst lite på nätet bestämde vi oss för att testa själva. Vi köpte vitt papperssnöre på Panduro och ja, längre än så kom vi inte... Jag blev gravid och levde den första tiden som i en dvala och efter det köpte vi hus och flyttade. I lördags kväll fick jag ett ryck och fick för mig att NU var det dags för lampan att bli till. Stackars T som fick sitta i 2,5 timma och snurra på en pilatesboll ;o) Efter ett dygns torktid och en hel del putsande så sitter den faktiskt uppe i vardagsrummet nu! Helt otroligt.

Såhär blev den:

Ljuset på kvällen är faktiskt riktigt coolt men var svårt att fånga med den dåliga kameran i mobilen. Kameran låg på laddning igår men någon kväll ska jag försöka fånga ljuset och bjuda er en "riktig" bild här på bloggen!
/C